Varför organisationer underskattar verklig identitetsrisk

Det växer fram ett synlighetsgap i identitetslagret som skapar betydande risk. Många ser tecknen, men få tar ett systematiskt grepp om dem. Här förklarar jag varför detta sker och vad du kan göra för att minska risk och slöseri i identitets- och molnmiljöer.

Vad är det digitala synlighetsgapet?

Det digitala synlighetsgapet är skillnaden mellan hur identiteter, behörigheter och enheter är tänkta att fungera i processer och dokumentation, och hur de faktiskt fungerar i vardagen.

• Konton blir kvar efter att anställda slutar eller projekt avslutas.

• Appsamtycken och rolltilldelningar finns kvar även när lösningar inte längre används.

• Enheter som inte uppfyller enhetskraven används ändå för inloggning.

På ytan ser strukturen ordnad ut, men under finns ett lager av historik och avvikelser som få har full överblick över. Det är här identitetsrisker ofta döljer sig.

Varför uppstår gapet?

Synlighetsgapet uppstår eftersom identiteter, behörigheter och enheter hanteras över flera system och team, utan en samlad helhetsbild.

Fragmenterat ägarskap

HR hanterar onboarding och offboarding. IT ansvarar för enheter. Moln- och applikationsteam tilldelar åtkomst i de plattformar och system de förvaltar. Säkerhetsfunktionen övervakar signaler. Risk och compliance följer upp avvikelser. Utöver användare finns även maskinidentiteter: app- och tjänsteidentiteter, till exempel servicekonton, samt enhetsidentiteter för datorer och mobila enheter.

Alla gör sin del, men avvikelser uppstår snabbt i övergångarna mellan teamen och mellan dessa identitetstyper.

Brist på en samlad överblick

Identitetsdata finns i identitetsplattformen, till exempel Microsoft Entra ID. Enhetsstatus och enhetskrav finns i enhetshanteringen, till exempel Intune. Licens- och användningsdata finns i produktivitetsplattformen, till exempel Microsoft 365. Aktivitetsdata finns i varje enskild applikation.

När informationen inte ses samlat blir även enkla frågor tidskrävande att besvara:

• Vilka användare är faktiskt aktiva just nu?
• Vilka behörigheter är nödvändiga och korrekta utifrån dagens roller?
• Vilka enheter uppfyller inte kraven men används ändå för inloggning?

Synlighetsgapet förstärks dessutom av teknisk skuld, manuella processer och äldre verktyg som inte klarar av att ge en samlad bild av identiteter, enheter och behörigheter. Många miljöer präglas fortfarande av silobaserade lösningar som aldrig var avsedda för dagens förändringstakt.

När verkligheten springer ifrån rutinerna

En viktig orsak är att identiteter, behörigheter och enheter hanteras i olika delar av organisationen utan en gemensam översiktsbild. Rollbeskrivningar förändras, projekt startar och avslutas och nya team tillkommer.

Samtidigt byggs lager på lager av grupper, nästlade grupper och ärvda rättigheter som ger mer åtkomst än nödvändigt. Automatisering skapar identiteter som aldrig tas i bruk, och behörigheter tas sällan bort när behovet försvinner.

Konsekvensen är att den styrbild som används för ledning och uppföljning blir föråldrad jämfört med faktisk användning och aktivitet.

Varför spelar detta roll?

Bristande synlighet gör säkerhet, kostnadskontroll, efterlevnad och daglig drift mer krävande. Man kan inte skydda det man inte ser. Man kan heller inte optimera det man inte förstår.

Branschen är i rörelse

Analytiker pekar på behovet av helhetsinsikt över identiteter, behörigheter och enheter. År 2025 lyfte Gartner i sin Hype Cycle for Digital Identity fram Identity Visibility and Intelligence Platforms (IVIP) som en kategori som samlar IAM-relaterad data i en sammanhållen vy och tillför ett intelligenslager ovanpå befintliga verktyg.

Poängen är att göra synlighet till en förutsättning för god identitetsstyrning, inte en tilläggsfunktion.

Så vad kan du göra?

Här är fyra praktiska steg för att få bättre kontroll över identiteter. Du behöver inte börja stort. Vidta konkreta åtgärder som stärker identitetskontrollen och bygger löpande synlighet.

1. Skaffa en samlad bild

Verklig kontroll över identiteter kräver insikt i vad som faktiskt sker, inte bara vad processer och strukturer antyder. Du behöver veta vilka som är aktiva, vilka behörigheter som används och vilka enheter som loggar in. När identiteter, aktivitet och enhetsstatus ses i sitt sammanhang blir riskerna tydliga: överflödiga identiteter, utökade behörigheter och enheter som aldrig borde haft åtkomst. Utan en helhetsbild baseras styrningen på antaganden.

2. Säkerställ god identitetshygien

Identitetsmiljöer försämras snabbt utan regelbunden uppföljning. Etablera mekanismer som tar bort inaktiva eller ändamålslösa identiteter, begränsar privilegierade behörigheter till det nödvändiga och säkerställer att app- och tjänsteidentiteter har tydliga ägare och livscykler. God identitetshygien minskar angreppsytan innan den blir exploaterbar.

3. Klargör ansvar och etablera tydliga ramar

Effektiv identitetsstyrning kräver tydligt ägarskap och klara beslutsvägar. Varje identitetstyp måste ha en ansvarig funktion, och grupper, roller och behörigheter bör beskrivas på ett sätt som gör dem begripliga och jämförbara över system. När det är tydligt vem som får tilldela åtkomst, registrera appar och ändra kritiska rättigheter blir behörighetsstyrningen mer konsekvent och mindre sårbar för fel och missbruk.

4. Övervaka det som verkligen betyder något

Övervakning ska fånga det som förändrar riskbilden. Reagera på obehörig privilegierad åtkomst, enheter som inte uppfyller kraven samt identiteter eller applikationer med avvikande aktivitet. Ett fåtal tydliga indikatorer ger bäst styrning när de har klara tröskelvärden och tydligt ansvar.

Organisationen måste ta ett aktivt grepp

Synlighetsgapet är inte en tillfällig avvikelse. Det är en strukturell utmaning i moderna molnmiljöer där data och ansvar är spridda.

Ju tidigare organisationer erkänner detta, desto enklare blir det att bygga robust identitetsstyrning med lägre risk, bättre efterlevnad och mer förutsägbar drift.

Knyt indikatorerna till tydligt ansvar. Vem ska agera när gränser överskrids, hur snabbt och med vilket förväntat resultat. Då går indikatorer från att vara siffror till att bli konkreta handlingar.